Därför avgör avjämningsmassan hur golvvärmen fungerar
Värmen från golvvärmerören måste ta sig genom avjämningsmassan innan den når golvytan. Varje skikt har ett värmemotstånd som räknas ut som tjockleken delad med värmeledningsförmågan (R = d/λ). Ju högre λ, desto mindre värme hålls kvar i skiktet.
I våra referenstester har konventionell cementbaserad avjämningsmassa λ = 0,88 W/m·K. Med FloorGraphene blir värdet 1,5 W/m·K med kalkstensballast och 2,0 W/m·K med kvartsballast, en ökning med 70–127 %. Med kvartsballast leder massan alltså bättre än anhydritbaserad avjämningsmassa (1,55 W/m·K).
Lägre energianvändning med värmepump
När avjämningsmassan leder värme bättre avger golvet samma värme med svalare vatten, och rummet når komforttemperatur snabbare. Med värmepump blir effekten dubbel: ju lägre framledningstemperatur, desto effektivare arbetar värmepumpen.
I fallstudien från Madrid, med värmepump och COP 3, minskar den årliga energianvändningen för uppvärmning och kylning med upp till 30 %. I de jämförande studierna från Madrid, Alicante och Pyrenéerna ligger besparingen på 20–40 % beroende på bostad. Observera att 30 % avser minskad energianvändning, inte ökad värmeledningsförmåga.
Cementbaserad massa i stället för anhydrit
Anhydrit har länge varit valet för den som vill ha högre värmeledningsförmåga än cementbaserad massa ger. Med FloorGraphene och kvartsballast leder cementbaserad avjämningsmassa bättre än anhydrit (2,0 mot 1,55 W/m·K), och utläggning och utförande kostar mindre. Tillsatsen förbättrar dessutom tryckhållfasthet, böjdraghållfasthet och beständighet.
I Sverige är vattenburen golvvärme med bergvärme eller luft/vatten-värmepump ett vanligt val i nya hus. I EU kräver det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda, (EU) 2024/1275, att nya byggnader är nollutsläppsbyggnader från 2030. Ett golv som klarar sig med lägre framledningstemperatur passar in i den utvecklingen.
